Vår lilla mini människa har gått å blitt tonåring haha. Humöret växlar å fort går det, dörrar smälls igen. Men han vill alltid bli sams efter ett tag och då vill han kramas länge. Å arg måste man ju få bli, vi vill ju att han ska kunna stå upp för sig och säga ifrån om någon inte känns bra. Vi får höra "glöm det" rätt ofta när vi ber honom att göra saker. Han frågar mycket och vill lära sig allt, men är han trött kan han säga "men strunt i det nu" om vi frågar honom något. Han är så rolig och har alltid svar på tal, det är så ofta som han pratar ned mig, min lilla advokat. Den finaste jag vet, så lycklig han gör mig.