En kall, blåsig och dimmig första septembermorgon gick Theodor och jag ut när vi fick se att de var dimma ute på havet. Vi vände tillbaka och jag drog på mig en vit klänning och Thedor ljusa kläder och fick med mig mamma ner till havet som fotograf. Ni som följer mig på instagram har säkert redan sett resultatet men jag måste ju bara visa här med. Jag älskar dimma, tycker det är så vackert men också sorgligt på något vis samtidigt som det är något magiskt över det.