Min fina älskade kloka son, idag fyller du 2 år. Jag minns hur du sparkade i magen men har svårt att föreställa mig att de var du, att de var dig jag fick upp på bröstet den 24 juni 2016 strax efter halv 11 på kvällen. Du som nu är så självsäker, snabbtänkt, intresserad, snäll, mysig och envis. Fast du blev rätt tidigt den du är nu, redan när vi kom hem från bb så lyfte du upp huvudet och tittade på mig med dina djupblåa ögon. Dig ska jag älska resten av livet sa vi till varandra. Den kärleken du ger mig är så stark, dina kramar och pussar så äkta. När du säger "älskar dig Theodor mamma" för att du nog tror att de heter älskar dig Theodor, gör mig så varm och lycklig. Din envisa sida som ibland gör mig galen men samtidigt så stolt. Du vet vad du vill och du säger det. Du är så nyfiken på allt, precis som din favorit Nicke. Du vill gärna vara med på allt och lär dig så fort. När du tycker vi är jobbiga säger du "schluta, gå till bilen!" och pekar med bestämd hand, men om vi går blir du ledsen och ångrar dig. Vi har nu slutat att amma helt och det har gått riktigt bra, men ibland slinker din lilla hand innan för tröjan. Jag ser så framemot att se hur du kommer bli, samtidigt som jag vill ha dig kvar precis som du är. Jag vill låsa in dig i ett mjukt rum skyddad från allt ont samtidigt som jag vill att du ska få se och uppleva allt du vill. Min fina älskade kloka son, jag kommer aldrig kunna beskriva min kärlek till dig men jag vet att du känner den ♥